Netherlandish Northern Renaissance Painter, ca.1400-1464 major early Flemish master, known also as Roger de la Pasture. He is believed to have studied with Robert Campin. His early works also show the influence of Jan van Eyck. Van Eyck, however, had been a master at objective rendering of detail, whereas Roger in his work portrayed emotions with an assurance that has not been surpassed. His ability to depict piety is reflected in the early masterpiece Descent from the Cross (c.1435; Prado); he depicted with significant restraint the profound grief of the mourners grouped around the tragic figure of Jesus. His composition strongly affected later representations of the theme. Roger became City Painter in Brussels in 1436. He then produced a series of undated altarpieces including the Last Judgment (hospital, Beaune), the Braque Triptych (Louvre), Crucifixion with Donors (Vienna), and Adoration of the Magi (Berlin), which vary in execution from a stress on sumptuous details to a more sculptural rendering of the figures. Roger is believed to have made a pilgrimage to Italy in the holy year 1450. Whether this supposed excursion had any effect on his style is much debated. It has been shown that his Entombment (Uffizi) bears an affinity to the Tuscan treatment of the subject, particularly by Fra Angelico, and that Roger's Virgin and Child with Saints (Frankfurt) has a strong resemblance to the Italian religious art of the day. His style is, however, highly individual. His religious paintings and his portraits are characterized by a straightforward monumentality. The portraits, such as that of a young lady (National Gall. of Art, Washington, D.C.) and of Francesco d'Este (Metropolitan Mus.) exhibit a simple clarity of contour and psychological penetration. Other notable works are his St. Luke Painting the Virgin, of which a version or replica is in the Museum of Fine Arts, Boston, the Crucifixion   Related Paintings of WEYDEN, Rogier van der :. | Portrait of Philip the Good | St Luke Drawing a Portrait of the Madonna | Miraflores Altarpiece | St Columba Altarpiece | Miraflores Altarpiece |
Related Artists:
Jean de Liege
Flemish Gothic Era Sculptor, active 1361-1382
georg von rosen
Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.
Elizabeth Jane Gardner
(October 4, 1837-January 28, 1922) was an American academic and salon painter, who was born in Exeter, New Hampshire. She was an American expatriate who died in Paris where she had lived most of her life. She studied in Paris under the figurative painter Hugues Merle (1823-1881), the well-known salon painter Jules Joseph Lefebvre (1836-1911), and finally under William-Adolphe Bouguereau (1825-1905). After Bouguereau's wife died, Gardner became his paramour and after the death of his mother, who bitterly opposed the union, she married him in 1896. She adopted his subjects, compositions and even his smooth facture, adopted them so successfully that some of her work might be mistaken for his. Gardner's best known work may be The Shepherd David Triumphant (1895), which shows the young shepherd with the lamb he has rescued. Among her other works were "Cinderella," "Cornelia and Her Jewels," "Corinne," "Fortune Teller," "Maud Muller," "Daphne and Chloe," "Ruth and Naomi," "The Farmer's Daughter," "The Breton Wedding," and some portraits.